Ögonlaseroperation är en av metoderna inom brytningsfelskirurgi. Brytningsfelskirurgi avser en operation som utförs av en ögonläkare, där man korrigerar den oskarpa syn som orsakas av olika brytningsfel i ögat (såsom närsynthet, översynthet och ålderssynthet). Målet med operationerna är att bli av med glasögon eller åtminstone minska behovet av glasögon. Den vanligaste operationsmetoden i dag är ögonlaseroperation, där hornhinnans (ögats genomskinliga framyta) form ändras med hjälp av laser. Brytningsfel korrigeras också med olika linsoperationer. År 2018 utfördes i Finland uppskattningsvis 12 000 laseroperationer och 5 500 linsoperationer som korrigerar ålderssynthet.

Ögonlaseroperation och brytningsfelskirurgi

Med laseroperationer korrigeras vanligen brytningsfel hos yngre personer, närsynthet och astigmatism till exempel hos personer som lider av problem med kontaktlinser. Med laserteknik formas hornhinnan så att patientens brytningsfel kan korrigeras. Moderna lasrar är exakta även vid korrigering av översynthet, men översynthet är förknippad med något fler begränsningar. Med de senaste laserteknikerna kan man utöver brytningsfel även korrigera ålderssynthet på ett tryggt sätt. De vanligaste laseroperationsmetoderna korrigerar nämligen efter ungefär 40 års ålder inte närseendet, om man inte tillgriper monovision (det ena ögat ser på avstånd och det andra på nära håll) eller använder en metod som är särskilt avsedd för korrigering av ålderssynthet. Med lasrar kan man utöver vanliga brytningsfel även korrigera till exempel problem som orsakats av olika hornhinnesjukdomar, skador och operationer, såsom olikhet mellan ögonen och astigmatism. Mer information om olika brytningsfel hittar du i en separat artikel om ögats brytningsfel.

På grund av ögats tillväxt kan den slutliga brytningsförmågan ännu förändras i ungdomen. Vanligast avtar utvecklingen av brytningsfel betydligt efter 25 års ålder. Därför utförs operationer helst på personer över 20 år, och under inga omständigheter på personer under 18 år. Även vissa långtids- eller ögonsjukdomar kan utgöra hinder för brytningsfelsoperationer. Laseroperationer är exakta ungefär mellan +5 och -10 dioptrier. Med linser och konstgjorda linser som placeras inne i ögat kan man korrigera ännu större brytningsfel än så. Ibland kan man i extrema fall bli tvungen att tillgripa till exempel en kombination av linsoperation och laseroperation för att korrigera stora brytningsfel på till och med över -20D.

Eftersom brytningsfel också kan korrigeras med glasögon och kontaktlinser, omfattas brytningsfelskirurgi inte av den offentliga hälso- och sjukvården. Däremot är ögonlaseroperation inom den privata sektorn en av de vanligaste ögonoperationerna.

Ögonlaseroperation och brytningsfelsoperationer – genomförande

Vid ögonoperationer ligger patienten på rygg under operationsmikroskopet. I början av operationen bedövas ögat smärtfritt med hjälp av ögondroppar. Ögonlocken hålls öppna med ögonlocksspärrar. Under ögonoperationen tittar patienten vanligen på en blinkande siktpunkt. Laserfasen av en laseroperation varar vanligen bara några sekunder och hela ingreppet är över på ungefär 15 minuter. Vid laseroperationer behandlas endast ögats yta, vid linsoperationer går man bakom hornhinnan, till ögats främre kammare. Patientens upplevelser av lins- och laseroperationer är mycket likartade.

Den mest traditionella och äldsta laseroperationsmetoden är PRK (photoreactive keratectomy). Vid denna operation avlägsnas först hornhinnans ytcellslager och sedan korrigeras hornhinnans brytningsfel med excimer-laser direkt på hornhinnans yta. Denna metod används numera oftast endast vid korrigeringsoperationer för andra metoder. Metoden är dock förknippad med en större regressionstendens, det vill säga att brytningsfelet återkommer, än andra nuvarande metoder. Dessutom måste ögonen skyddas mot UV-ljus i ungefär ett år på grund av haze-risken (en ärrbildning som grumlar hornhinnan), vilket en del upplever som en belastning. Haze kan förebyggas med mitomycin-behandling (cytostatikum). Efter operationen jämnas synen ut långsammare än vid andra metoder, och på grund av att ytcellslagret avlägsnats är det opererade ögat under de första dagarna efter operationen vanligen något ömt.

Vid femto-LASIK (laser in situ keratomileusis) ritas med femtolaser en flik i hornhinnan, som lyfts upp och brytningsfelet korrigeras under fliken med excimer-laser. Metoden är smärtfri och synen återhämtar sig snabbt. Tack vare systemet för uppföljning av ögats rörelser är korrigering även av stora astigmatismer trygg. Eftersom det i metoden görs en flik i ögat, lämpar sig denna metod inte till exempel för personer som utövar kontaktidrotter såsom boxning, men operationen lämpar sig för en stor del av befolkningen, eftersom man med den kan korrigera även stora brytningsfel och metoden lämpar sig både för närsynta och översynta.

Supracor är en operation som utförs med femto-LASIK-teknik och som utöver vanliga brytningsfel även kan korrigera ålderssynthet. Operationen lämpar sig även för ögon på vilka gråstarr redan opererats. Vid operationen formas hornhinnan så att det utöver korrigeringen av brytningsfelet bildas ett område i mitten av hornhinnan för närseende. Jämfört med monovision försämras läsögats avståndsseende inte lika mycket, men med metoden uppnås i en stor del av fallen ändå god lässyn utöver god avståndssyn.

Den för närvarande populäraste laseroperationstekniken i Finland är ReLEx Smile (small incision lenticle extraction). Vid en Smile-operation görs ingen flik, utan en lentikel ritad med femtolaser, det vill säga det önskade området, avlägsnas genom ett litet snitt. Man återhämtar sig snabbt från en Smile-operation och operationen lämpar sig även för dem som utövar kontaktidrotter. Torrheten i ögonen efter en Smile-operation är mindre jämfört med andra laseringrepp. Med Smile-tekniken kan man dock för närvarande ännu inte korrigera översynthet. Metodens snabbhet, snabba återhämtning och lämplighet vid alla slags fritidsaktiviteter har gjort ingreppet till ett utmärkt alternativ för en stor del av patienterna.

I ögon som inte lämpar sig för laseroperation kan brytningsfelet korrigeras med hjälp av olika linser. Hos yngre personer, vars eget ögas ackommodations- eller anpassningsförmåga ännu finns kvar, kan brytningsfelet korrigeras med en ICL-lins som påminner om en kontaktlins och som placeras inne i ögat (Implantable Collamer Lens). Linsen placeras ovanpå den egna anpassningsbara linsen, bakom regnbågshinnan. Med denna teknik kan man korrigera brytningsfel ända mellan +10 D och -18 D. Nästan alla, även stora, brytningsfel kan korrigeras genom att kombinera ICL-operation med laseroperation.

När den egna linsens anpassning, det vill säga ackommodation, upphör efter ungefär 50 års ålder och ålderssynthet når sin fulla styrka, kan en linsoperation utföras med gråstarrsoperationsteknik. Då placeras vanligen en lins av akrylplast i ögats linskapsel. Vid gråstarrsoperationer kan man korrigera såväl närsynthet och översynthet som åldersynthet. Med hjälp av multifokala linser kan alltså även en person över 50 år klara sig till och med helt utan glasögon.

Laseroperationens fördelar och risker

Före operationen strävar man efter att försäkra sig om att personens brytningsfel är stabilt, det vill säga oföränderligt. En brytningsfelsoperation som utförs i en stabil situation ökar sannolikheten för att operationen är till nytta många år framåt. Även den valda operationsmetoden har betydelse. Vissa metoder, såsom PRK, har en något större regressionstendens jämfört med andra ingrepp. Man bör komma ihåg att en patient som har till exempel ett brytningsfel på -9 dioptrier är helt beroende av glasögon eller kontaktlinser och har verkligen svårt att fungera om till exempel glasögonen plötsligt går sönder eller en kontaktlins faller ur ögat, och klarar sig bland annat inte alls i simhallen utan glasögon. Om ett gott slutresultat av laseroperationen i ett sådant fall hamnar på till exempel -1 dioptri, är patientens livskvalitet ändå bättre än tidigare, eftersom man med ett brytningsfel på -1 D klarar sig väl i den normala vardagen även utan glasögon. Ibland är målet med operationen inte ens fullständig glasögonfrihet, utan att underlätta vardagen genom att minska glasstyrkorna. När operationsresultatens beständighet och effekt undersöktes önskar ungefär 6 % av patienterna en korrigeringsoperation under en uppföljningstid på 10 år.

Laseroperationer är mycket exakta och i största delen av fallen uppnås det önskade slutresultatet. På basis av undersökningar uppnås oberoende av operationsmetod i över 98 procent av fallen ett slutresultat på +-1 dioptri. Ju större korrigeringen är, desto större är risken för en korrigeringsoperation, och på motsvarande sätt, ju mindre korrigeringen är, desto osannolikare är det att korrigering behövs. Utöver synskärpan är synens kvalitet och frånvaron av symtom viktiga saker. Alla laseroperationsmetoder kan öka torrheten i ögonen, särskilt under veckorna efter operationen. Enligt undersökningar minskar detta dock betydligt under året efter operationen. Vid operationerna behandlas endast en viss del av hornhinnan och som följd av operationerna kan det uppträda fenomen som påverkar synens kvalitet, såsom skuggbilder, halo-ljusfenomen och variation i synskärpan. I de senaste laserapparaterna har olägenheterna av de ljusfenomen som ingreppet orsakar minskats betydligt jämfört med äldre lasrar. Synstörningarna lindras dock vanligen betydligt med tiden av sig själva i takt med neuroadaptationen, det vill säga anpassningsförmågan. Symtomen kan också lindras med olika metoder såsom konstgjorda tårar och tillfälliga glasögon.

Även om laseroperationer hör till de tryggaste typerna av ögonoperationer, är även de förknippade med möjliga olägenheter. Mot bakterieinfektioner, det vill säga inflammationer, skyddar man sig med antibiotika och god sterilitet, det vill säga renlighet. Risken för bakterieinfektion vid laseroperationer är av storleksordningen 0.01-0.05%. Jämfört med till exempel förekomsten av allvarliga kontaktlinsinfektioner (över 500 per år inom HUS område) är risken för inflammation mycket sällsynt. I sällsynta fall (i ungefär 0,5 % av operationerna) kan hornhinnans ytcellslager hamna i operationssåret, varvid rengöring av området med ett extra ingrepp kan behövas. Den mest fruktade och numera lyckligtvis mycket sällsynta komplikationen är ektasi, det vill säga en utbuktning av hornhinnan, där hornhinnans struktur som följd av behandlingen av hornhinnan försvagas så att den börjar bukta utåt och orsakar förändring av brytningsförmågan och astigmatism. Mot denna sällsynta (förekomst ungefär 0,06%) komplikation finns numera också en precisionsbehandling, corneal cross-linking. En i tid given corneal cross-linking-behandling stoppar utvecklingen och förstärker hornhinnan.

Efter ögonlaseroperation eller brytningsfelsoperation

Ögonlaseroperation är ett dagkirurgiskt ingrepp, det vill säga man skrivs hem från operationen redan under samma dag. Efter ingreppet är synen ofta dimmig och oskarp i minst några timmar och det lönar sig att åka hem från operationen med en ledsagare. Den läkare som utförde operationen ger anvisningar för fortsatt vård att ta med hem. Vanligen droppas ögondroppar i ögonen 1-4 veckor efter operationen.

Ögonläkarens efterkontroller är i regel två eller tre inom ett halvt år efter operationen. Vanligen stabiliseras den slutliga synen inom några månader.

Ersättningar

Brytningsfels- och laseroperationer utförs huvudsakligen inom den privata hälso- och sjukvården. För ett förundersökningsbesök är det möjligt att få Kela-ersättning. Kela-ersättning för operationen får man endast om personen har en sådan sjukdom eller skada som förhindrar användning av både bågglasögon och kontaktlinser samt något av följande: minst -10.0 dioptriers närsynthet, minst + 6.0 dioptriers översynthet, minst 3.0 dioptriers olikbrytning mellan ögonen eller minst 3.0 dioptriers astigmatism.